Huvudmisstänkt Aklejamarodör funnen död...

... Det kan dock vara en artfrände, det finns inga säkra bevis, bara ett kadaver i skogen. Men det känns som om rådjursangreppen minskat. Jag hoppas innerligt att det var det djuret med smak för Klematis som fått stryka med. Nya mystiska angrepp och händelser har dock inträffat. Vad var det för lurvig gnagare som sprang in under altanen häromveckan och varför låg det häromdagen avknipsade Aklejablad just där djuret försvann? Har djuret bosatt sig under altanen eftersom det prasslar där under. Kan det vara så att rådjuren är oskyldiga till även detta. Inte bara Kejsarkroneangreppet som nog Liljebaggarna var skyldiga till.

Sen finns det ju annat att oroa sig för. Hinner jag krossa Liljebaggarna i samma takt eller hellre snabbare än de förökar sig? Kommer Snigelstaketet att räcka till?

Nog om Faunan. Det är ju Floran som skall vara huvudfokus.


















Vilken fantastisk helg. Sommar rent av. Det finns så mycket roligt att göra och att njuta av i trädgården. Till exempel en blomande Astrakan.


Gullvivorna är som bäst. Min Gullviverabatt: (försök att se bliderna i ett svep:-))


Har klippt gräsmattan och i sann kompostanda lade jag allt gräsklippet runt jordgubbsplantorna(det blir ju inte så mycket klipp från vår lilla plätt). Gräsklipp skall behålla fuktigheten och återföra nyttigheter till jorden. Fuktigheten kan visserligen gynna sniglarna men man får väl kolla extra noga, där oxå.

Dahliorna gror fint i sina krukor. Det är bara en som ännu inte gett sig tillkänna, hoppas att alla får plats. Den sista får stå kvar ett tag till, den kanske bara är långsam. Kruksamlingen är kanske inte trädgårdens största prydnad just nu men det kommer.



Tidigare sådda Lukärter grävdes ned, det känns som tämligen frostfrittssäkert nu. Egentligen skall man ju inte ha Luktärtor (eller andra ärtor eller bönor heller för den delen) på samma plats flera år i rad utan tillämpa växelbruk. Men jag grävde bort jorden och ersatte med ny näringsrik. Bortgrävd jord säkrade jag Snigelstaketet med, så de små fulingarna inte kan krypa under utan garanterat kryper över och dess saga är all. Även frösådda Lejongap placerades ut.

Några självsådda violer



Dessutom gick jag loss på mina fina, men nu utblommade Blåsippor som växte i tre stora stora ruggar. Jag grävde raskt upp två och trasslade ut mindre plantor som jag spred ut. Just som jag var på väg att sätta spaden under den tredje hejdade jag mig. "Tänk om det inte funkar och ALLA dör" Jag sparade den tredje, funkar det så delar jag den nästa år.

...och så mitt Löjtnantshjärta.

 




Rosa Rabarber

Vårens första skörd. Lyfte på krukan för att titta till Rabarbern. Höga mörkrosa stänglar med gula krusiga förkrympta blad hade gått i taket (eller botten) på krukan, perfekt. Glass med rabarberkompott en helt vanlig vardag. De gula bladen blir snabbt gröna när de kommer ut i ljuset och friheten.

När den stora krukan nu blivit ledig igen vill jag ha den blommande vid entrén. Tänkte passa på att testa markdukstricket.  För att kunna återanvända lecakulorna lättare, placeras en bit markduk över lecakulorna innan jord vräkts på att plantera t.ex Gyckelblomster.


Länge har det funnits mycket tid att planera och leka med trädgården i tankarna, nu är det dags att bekänna färg.
  • Vad är genomförbart, praktiskt och tidsmässigt?
  • Det börjar bli dags att klippa gräsmattan.
  • Gödsla äppelträden.
  • Vad är ogräs? Vad är självsådda blommor från förra året som man vill behålla.
  • Hur skall vi egentligen göra med slänten?

Ett annat tecken på att vintern har fått ge vika och våren har kommit för att stanna är Sniglarna. Har nu fått upp snigelstaketet, dumt nog kollade jag inte först att allt funkade utan fick göra om halva uppsättandet.

Det bär mig emot att be rådjuren om ursäkt, så jag gör inte det, men det var nog inte de som gick loss på mina Kejsarkronor. Annars verkar de nöjda nu. Peppar peppar har jag inte noterat att något saknas (blivit uppätet) de senaste dagarna. Tvärtom har Narcisser,  Kungsängsliljor och Bollprimulor (de sorterna SKALL vara rådjurssäkra) exploderat de senaste dagarna. Är det nu det är som bäst?




Jag har väntat på att min Pion skall blomma ett par år nu och för att minska på längtan så bestämde jag mig för att köpa en till. Jag vet att logiken inte är solklar. På torget hade de TVÅ för samma pris som en på handelsträdgården så jag chansade. Holländska tidiga budget-perenner brukar jag vara skeptisk till men dessa kom enligt lappen från en hyfsat lokal odlare (ca fem mil bort). Om åtminstone EN överlever så har man ju i alla fall inte gått back. Trädgårdsekonomi-logik, en speciell sort. Jag vågar inte tänka på hur mycket pengar jag grävt ned i den lilla jordplätten. Nå ja, den som odlar tror på framtiden.

Vid plantering av de nya Pionerna upptäckte jag att de hade knoppar. Kan man våga hoppas på blomning redan i år. Vid denna upptäckt rusade jag bort till den "gamla" och när jag noga granskade den visade sig även den ha knoppar. Det finns hopp om att detta blir Pionens år.

Dahliorna är på gång. Det finns liv i knölarna, denna skall enligt lappen bli Vinröd.

Kanske det blir ännu bättre i trädgården när Dahliorna blommar, eller redan när Aklejorna kommer, eller....

RSS 2.0