Emelies Trädgård

Tro det eller ej men vi hade egna jordgubbar till Midsommar. Visserligen bara en halv var, men vilken smak. Solvarm jordgubbe, kan det bli bättre. Vid denna första skörd fanns det ingen tanke på fotobevis. Men nu när det åtminstone finns två var så :-). Det kommer inte att bli något större syltkok, men ännu ett par gubbar till var blir det allt.


Narcisserna har vissnat och lökkorgarna är uppgrävda och ersatta med Dahliorna. Tidigare i våras när jag satte knölarna i krukor konstaterade jag att alla mina lappar med beskrivning på färg och höjd var läsliga efter vinterförvaringen. Det var de INTE efter att ha stått ute under ett par veckor. På de flesta gick det att gissa sig till om de hade stått HÖG, MELLAN eller LÅG. Några kommer dock att vara en överraskning även i år :-))



Och det kommer upp potatisblast. Det finns hopp om potatis.


Min Gigant Allium blommar äntligen. Lite tätare boll än "vanlig" Kirgislök men inte särskilt mycket högre.

Eftersom jag drabbats av akut trädgårdslängtan efter en vecka i Medelhavsmiljö räckte det inte med att klippa häcken utan jag bestämde mig för att göra en liten terrassering i "slänten". Vid hemkomsten hade jag nämligen hittat en påse bortglömda potatisar med fina groddar. Vad skulle inte passa perfekt om inte en liten potatisåker, med egen potatis. De kanske inte blir klara till midsommar:-)

Jag letade reda på mina sparade dagstidningar och delade upp några bambupinnar i ca 50 cm långa bitar. Klippte ned gräset i slänten stack ned pinnarna med jämna mellanrum lade ut tidningarna med med vikningen nedåt (så att inte jorden rinner ut) sen grävde jag ur den gamla lövkomposten, lade ut potatisarna.


Kom på att jag måste ju fotografera fyndet-beviset (?)


Fyllde på med mer kompost. Lade ut de sista knölarna högst upp i slänten eftersom komposten "tog slut" lade jag lite "köpejord över den sista raden"


För att dölja tidningarna mot pinnarna tryckte jag emellan lite häckklipp. Ser kanske inte så kul ut när löven tappar färg men nog bättre än tidningspapper.

Skall "kupa" genom att fylla på mer jord. Då kommer pinnarna inta att synas.

Hepp!, så har vi gjort ett potatisland. Maken bara skakade på huvudet,"det kommer ALDRIG att ta sig". Nej, nej så gör det väl inte det då. Som jag ser det finns det två alternativ. Vi kommer att kunna äta några potatisar, eller det blir inget ätbart. Blir det potatis blir det jättebra, blir det ingen potatis finns det två alternativ, antingen drar  jag upp pinnarna och räfsar ut jorden så kommer gräset tillbaka nästa sommar eller så finns det en liten avsats att göra något kul av till nästa år, och den gamla potatisen är att betrakta som jordförbättring, och komposten har fått kompost:a sig lite till. Det är en sk WIN-WIN.

Tänk att ha sin trädgård omgärdad av en Hibiskushäck?
Eller av Oleander i olika rosa toner.

Kanske buskar av Eldkrona som bara väller upp ur jorden,

Någon av de här skönheterna som jag inte vet namnet på.


För att inte tala om Bouganvillea, en av mina absoluta favoriter.



Eller ett Solanumträd (en Potatis) och inte bara en lite uppstammad i kruka.


Rosengeranium som marktäckare


För alla "Desperate Housewifes"-fans, detta tror jag är en Wisteria (Blåregn)



Fast det är klart en Hibiskusblomma står ju inte i många dagar då skulle man få gå där och "dead-head:a" hela tiden och vem orkar det.


Så det är ganska skönt med Avenbok. Men det är hög tid att trimma den lite, den ser lite rufsig ut. Skall gå loss på den då snart regnat slutar.  Regnet är ju inte helt fel heller (i måttliga doser)Det blir ju frodigt.  Bortanför konstbevattnade områden kan det ju bli lite bränt.


Och var skulle jag få plats med alla dessa växter?
Fönsterbänken inomhus är ju ett förslag. Eller några krukor på altanen